Blogg

De 98 procenten

Vi har möjlighet att gå till vårdcentralen, polisen och brottsofferjouren.
De undersöker vad som har hänt med oss, våra kroppar och våra själar. Har vi tur kan vi gå direkt till Kriscentrum. Kriscentrum har på helt egen hand varit avgörande för överlevnad. I mitt fall.

Men vad gör man sen? När man har fått sin fria hepatit A vaccinering, när det värsta är över? Vem ska förstå vad man lever med, att bara faktumet att något hemskt har hänt, att han har kommit undan, skaver i huvudet på en varje dag? 

Att man inte förstår varför det måste vara så. Rädslan för att det ska hända igen.

Min egen process, från överlevare till livs levande, har tagit oerhört lång tid. Vilka är vi om vi inte lever livet fullt ut och istället i skuggan av människors ondska? Kan vi inte vara mer? Måste vi inte vara mer och borde vi inte kräva det av oss själva också?

Jag har lidit länge och vägrat acceptera det eviga lidandet. Så fort jag tyckte att allt gick bra så var det alltid nånting som hände ändå. Något som förändrade eller gjorde skada. Mot andra eller mig själv. Det gick automatiskt, som en ständig påminnelse att jag inte förtjänade något gott.

Ondskan verkade ha tagit ett krafttag i mig, oavsett vad jag tyckte om det, och svärtade ner allt. Lämnade förödelse vart jag än gick. Jag satt fast i limbo.

Till slut hittade jag KBT, som har varit helt avgörande för att kunna gå över till att leva istället för att överleva. Jordan B Petersons föreläsningar och böcker har hjälpt också. Och tid. Givetvis har tid varit avgörande. Hur länge kan man gråta över samma sak?

Jag känner folk som slår mig med råge iofs, vad kan vi göra för de som lider år efter år, som läcker ut passiv aggressivitet utan att för den sakens skull läka? Och ännu värre, de som bjuder in ondska, går förbi elden istället för genom elden.. 

Vad kan vi göra för att göra livet lite mer uthärdligt för andra?
Vad kan vi göra för att gå vidare från brottsoffer till någonting annat, något mer?

Och hur?

Processen är lång och smärtsam men nödvändig. Vi kan gå igenom elden och komma ut starkare på andra sidan – eller – gå runt elden och aldrig riktigt läka. Processen tar tid och är smärtsam. Men vad behövs för att gå igenom elden?

Man måste våga lita på andra människor igen, mot bättre omdöme. 

Vägen tillbaka ser olika ut för alla. Vår uppgift är helt enkelt att finnas till hands för vägledning och som en ständig påminnelse om att människor går igenom något som är mycket svårt. Vi påminner allmänheten om att människor, i princip, har mött djävulen i egen hög person och kämpar i det tysta för att återhämta sig ifrån det.

De 98 procenten ska:

Sträva efter att sexualbrott blir uppklarade i större utsträckning

Kräva att fler fall av sexualbrott leder till åtal

Erbjuda vägledning för de som behöver komma vidare i läkningsprocessen

Upplysa allmänheten om kortsiktiga samt långsiktiga konsekvenser av sexualbrott

Annan möjlig verksamhet:

Erbjuda självförsvarskurser (i samarbete med lokala föreningar eller FAR)
Öppet hus/Gästföreläsare/Egenarbetade föreläsningar

Vad kan vi göra för att gå vidare från brottsoffer till någonting annat, något mer? Och hur?

Jag snubblade över ett citat av Carl Jung som jag vill dela med mig av: “I am not what happened to me. I am who I choose to become.” Min resa har varit oerhört lång, varje gång jag tror att jag är klar snubblar jag över något nytt. Men sånt är väl livet? Om vi … Fortsätt läsa Vad kan vi göra för att gå vidare från brottsoffer till någonting annat, något mer? Och hur?

Vad kan vi göra för att livet ska bli lite mer uthärdligt för oss själva och andra?

Jag försöker tänka på alla människor som jag möter. Det är riktigt svårt för mig, jag är mer en sån att jag bryr mig om människor som är nära mig och de andra försöker jag strunta i. Jag upplever det som att människor utanför min cirkel, gamla vänner och ovänner har alltid så mycket förutfattade … Fortsätt läsa Vad kan vi göra för att livet ska bli lite mer uthärdligt för oss själva och andra?

Kan vi inte vara mer? Måste vi inte vara mer och borde vi inte kräva det av oss själva också?

Det enkla och snabba svaret är nej, vi är det vi är, vi är förstörda och krossade och det kommer aldrig bli som det varit förr. Det finns också ett långsamt svar som över tid kan visa sig vara sanning.  Om man får rätt hjälp, om man har någon vid sin sida och man verkligen … Fortsätt läsa Kan vi inte vara mer? Måste vi inte vara mer och borde vi inte kräva det av oss själva också?

Vilka är vi om vi inte lever livet fullt ut och istället i skuggan av människors ondska?

Jag vet vem jag var i många år. Jag sprang så fort jag bara kunde, bort från alla känslor av vanmakt och misstro till mänskligheten själv. Jag ville bara glömma, så mycket att jag, i många år, när jag gick till sängs med någon, oavsett vem, så stängde jag av.  På dagarna kände jag mig … Fortsätt läsa Vilka är vi om vi inte lever livet fullt ut och istället i skuggan av människors ondska?

Vad gör man efter att det som inte får hända har hänt? Vem ska förstå vad man lever med? Vem kommer förstå att bara faktumet att något hemskt har hänt, att han har kommit undan, skaver i huvudet på en varje dag?

Han ringde mig 30 ggr på 2 dagar. Han skickade ett tiotal sms. Bönade och bad mig förlåta honom och att prata med honom. Det tog mig all viljestyrka jag hade att inte svara honom. Han var bunden till mig och jag till honom. Som Frodo och Gollum ungefär. En psykopatisk man och en naiv … Fortsätt läsa Vad gör man efter att det som inte får hända har hänt? Vem ska förstå vad man lever med? Vem kommer förstå att bara faktumet att något hemskt har hänt, att han har kommit undan, skaver i huvudet på en varje dag?


Follow My Blog

Get new content delivered directly to your inbox.